Om ditt barn blir utsatt - om ditt barn utsätter andra
Om ditt barn är utsatt
- Var observant: Försök att notera förändringar i ditt barns humör, utseende eller beteende. Olust att gå till skolan, tystnad vid frågor om vad som händer i skolan eller låg självkänsla kan tyda på att barnet är utsatt för retsamma tillmälen eller "knuffad" runt i korridorerna.
- Fråga: Visa intresse för ditt barns vardag i skolan, och ställ frågor kring denna som inte leder till ett ja/nej svar. Istället för att fråga "hur var det i skolan idag?" Försök att formulera frågor av typen "vad hände på lunchen?" eller "vad lekte ni med på skolgården?".
- Dela med dig av egna erfarenheter: prata med ditt barn om hur det var när du (om du hade oturen) blev retad eller rentutav slagen någon gång i skolan eller av grannarnas barn. Förklara hur du kände, och hur du handskades med detta.
- Vara medveten om när man bör handla: En förälders första instinkt som sitter i ryggraden brukar vara att ringa en lärare eller kurator, skolpsykolog eller rektor. Om det föreligger fara för våld eller rädsla för våld, är det vitalt att kontakta skolan omedelbart. Om så inte är fallet och ditt barn ber dig att inte ta upp det med läraren, försök att respektera denna önskan. Prioritera i detta läge att "peppa" och understödja barnet att försöka reda ut så mycket som möjligt på egen hand.
- Backa upp ditt barn: Försök att få ditt barn att använda "förebyggande" åtgärder som att så fort något händer i form av trakasserier eller mobbing, anmäla detta till lärare, kuratorer, skolpsykolog eller rektor. Se till att ditt barn håller sig i närheten av vänner eller vuxenpersonal de kan lita på. Ett förslag kan till t.ex. vara att låta ditt barn återuppleva det verbala trakasseriet hemma via ett fingerat "rollspel", där du låter barnet vara den mobbande parten, och där du själv söker hitta och påvisa välbalanserade och relevanta lösningar på mobbingen.
Om ditt barn utsätter andra:
- Var ett bra föredöme: Ge akt på ditt eget beteende eftersom det är det som i slutändan sätter ramarna för ditt barns beteende. Blir du "tokig" om någon kör om i trafiken och kallar den personen djävul eller nörd? Förringar du inom sporten ett motståndarlags insatser genom att kalla dem för diverse negativa superlativer typ "kärringar" eller "idioter"?
- Tänk noga igenom hur du skall handskas i ett disciplinärt ärende: Kritisera/ korrigera ALDRIG ett barn i ilska eller använd nedsättande ord om ditt barn uppför sig illa eller gör fel. Barn som själva använder sig av verbala trakasserier för att "trycka ner" andra barn behöver tillrättavisas på ett icke-aggressivt, fast och resonerande sätt.
- Håll inte ditt barn bakom ryggen: inpränta klart och tydligt hos ditt barn att det är helt oacceptabelt att namnge någon annan individ på ett förringande eller negativt sätt. Uttryck en tydlig och klar besvikelse och oro över detta inför barnet om han/hon gjort sig skyldig till något liknande. Kräv genast att barnet ber den drabbade om ursäkt!
- Känn ditt barn: vilka är de knappar man skall man trycka på för att ditt barn skall bete sig aggressivt? "rollspela" med ditt barn och föreslå olika alternativ där barnet kan svara på ett värdigt och lugnt sätt utan att behöva ta till förringande och nedlåtande invektiv.
- Skapa empati hos barnet: öppna möjligheter för ditt barn att kunna vara någon till tjänst eller nytta - jobba hos någon frivilligorganisation eller uppsök sjuka barn eller gör rent i naturen. Uppmuntra ditt barn att alltid försöka tänka sig in i en annan människas situation.
